Lingüística Andina e Intercultural Bilingüe-Tesis de Pregrado
Permanent URI for this collectionhttps://dspace-test.ucuenca.edu.ec/handle/123456789/1754
Browse
Browsing Lingüística Andina e Intercultural Bilingüe-Tesis de Pregrado by Subject "Provincia de Esmeraldas"
Now showing 1 - 20 of 21
- Results Per Page
- Sort Options
Item Aporte al rescate de la gastronomía tradicional de la nacionalidad Chachi en el centro El Encanto de la parroquia Atahualpa cantón Eloy Alfaro de la provincia de Esmeraldas(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Tambonero de la Cruz, Silvio; Añapa Pianchiche, Lidya Lucía; Sandoval Añapa, CorneliaChachilla mideeshu juntsa kaspeleren miñu kusas deeve, alla mi´ketun fikimu deju vee kusas bain fimiya kijtyutyu, jeletsa namu puka bain.Chachillanu de pake´meresnenmala challa musu kaillaya nenkeela´panda kayu ura´fikemu deju pen pebulanu chumu chachillanu de pake´meeñu machispaichunga chachillaya lala´panda ura´fityu deeyu de tive. Lala´kaspe panda jayu jayu piya´jinshumiya lala nenkeelaba bulu chudena´mitya, tsenmin vee chachillaba den kuinda ityu´mitya lala´panda paate. Lala´ pensa katainu chachillanu wa´kare´kuinda dekeyu Chachilla' panda que`finu kuinda mami`kinu Centro El Encantu' chumulanu Parroquia Atahualpa Cantón Eloy Alfaro de la Provincia kunchu.Item Bebida típica de chontaduro(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Quintero Chiripua, Diana Elizabeth; Chiripua Mejía, María Marlene; Cevallos, Raúl ClementeEpêrarã ecuadorde p’anapata chok’ara –ee pedee atua wada chejida colombiadeepa ne inaa jíride piara panadaite 40 año irupanita. Auk’a awaraa eperara na eujade paraa jiridakari sanga panadaite, jaratedaite eperara ereramaa kiraatuanaadamera ookawadamera tachi netaa topata jeedee mank’aapa tachi netaa kopata neera jipapata k’awaadamera warrarapa. Nangui mimia jiri peite irupanadamera atuadamera ecuadorde eperarapa tachi netaa topata jeedee eperara eujade pia uudakaa taara paripera chaute Jee karra pia unudak’aa aneepata timiipa awaraa todeepa impia netopata poyaa aneedak’aa chok’ara Na mimia piabi k’insia irupanadamera kuntraarapa ook’awaadamera tachi net’aa irupani nama ecuadorde epêrarãpaItem Beneficios que aporta el ajo silvestre en las alimentaciones y curaciones de los habitantes de la comunidad Chachi de Naranjito de la parroquia Telembí del cantón Eloy Alfaro y provincia de Esmeraldas(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Largo Jaramillo, María Myrian; Sandoval Añapa, CorneliaItem La confección de la canoa como medio de transporte fluvial de la nacionalidad Chachi de la comunidad Santa María(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Chapiro Añapa, José Antonio; Candelejo Tambonero, María Fermina; Tapullo Merchor, CarlosConfección de la canoa, nacionalidad chachi, valores culturales, cosmovisión, saber cosmogónico, ancestral, ritmo de vida, valorización, técnicas de confección, desvalorizaciónItem Los conocimientos ancestrales en el cuidado del cordón umbilical de los neonatos en la cultura Epẽrarã Siapidarã(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Capena Malaga, Lidia Yolanda; Cevallos Calafi, Raúl ClementeNa cultura EpẽrarãSiapidaarãEcuadorde tãararῦ chedapꞌedaa,ĩra p′uuru ma-ãri,irupꞌanɨ chejida colombiadeepa pia pꞌanadaitꞌe.mamida anchi cultura kꞌira atuada-ee jãndeepa kꞌawapꞌᾶnaira Epẽrarã pꞌuurukꞌa. awaraa culturakꞌa.ateeru na chõo tãararῦ pꞌoyaaitꞌe mangata ĩra parumaa. Na investigaciónpa kꞌawapiitꞌe wãara Epẽrarã pꞌuurupa atꞌãri kꞌawapꞌanɨ tachi ne tꞌaa kꞌawaapꞌãnada chonaarãweda pena kꞌinisia sanga warra ewaa tꞌoda kꞌomoo soopachida pꞌoodaparaa,ĩra jῦma chonaarã kꞌinisia kꞌĩra atuakꞌoowãda ewarichaa. Na kꞌinisia bëi kꞌiniapꞌanɨ pꞌᾶapꞌeda educación etꞌee warraramaa jarateedamera chonaara kꞌinsia irupꞌᾶnadaitꞌe na mimiade jɨrɨpꞌanɨ chonaara kꞌinisia pia perã waya atadaitꞌe, beemerã Epẽrarã Siapidaarã etꞌee nandeepa kꞌawadamerã.Item Conocimientos y sabiduría ancestrales del cultivo del plátano, en las comunidades chachi de Santa María y Rampidal, del cantón Eloy Alfaro, provincia de Esmeraldas(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Candelejo Tambonero, Moices; Estupiñan Añapa, Lucrecia; De la Torre Catucuamba, Segundo FelicianoEntsa taawasha kekendetsaashu juntsa lala chachilla naakenchu‟ba entsague kenchumu deeyu ti‟ kuinda kenu tijtaa tsangue piiken detsuyu, tsangue‟ mantsa chachillala, lala‟ uukeraa kenchuñu kusasnu bale kuren chuyutya‟, tsague‟shu juntsa challa awamu kailla judeeshu jutsa demanbashiindetsu, veela‟ kenchunu kusasnaa yuj urave tindetsu, tsenmala laachinaa balejtu kure kendetsuve. Tsaañu‟mityaa lalaya tsandindetsuyu, chahillanu laachishu juntsa laachin juunu, veelachinu kera‟ kenchunu jutyu, laachibain tsaren bale tinu, naa veelanu bain kuinda ketu lalaya ura kusas tene ken chunamu deeyu ti‟ kuinda kesnenu deju‟ mitya, entsaa paatenu yumaaren tsangues nenuu juren challa naamuba tsangue pensa ketyu‟ mityaa tsanguetyu deju, tsaaren lala juntsanu mija‟ kiika keren tsu‟mityaa tsanguendetsu. Mantsa chachilla kiika demija‟ jimdu pure‟ firu‟ pasa de indetsuve, lala‟ kaspee ke‟ mija‟ jintsunu kusasnu demanbashii detsuyu, mantsa chachilla taawasha kenu ti‟ veemujtu pebulusha delu‟ jilan cha‟ palaachi mijtu detiyaimu deju, tsenmin naa ya‟ mu‟baasa demanbashiiyu tindetsu. Chai kailla mantsa rukulala judeeshu juntsala, kiika mijtu chachi jude‟ mitya fibalala naadetiñu bain, naadekeñu bain tsai detsami jandetsu, yaichiya vee kusas kata‟ mitya‟ yuj urave tindetsu, tsenmin lala‟ kenchuñu paate urajtuve, mayujpeyaave tin detsu. Entsague tyashi‟ keras nendu chachillanu pure‟ tenbiya‟ katawaive, taawash kensha putu tenbiya kendun tsandin depu, entsa rukulala naa nuka‟ basaba chudenave. Tsaaren lala‟ jungaya mantsa chachi yapa rukuula lala kaspele naaken chumu ju‟ba juntsa kendechu, kaillalanu bain mijakaa detsu, lala‟ uukeraa kenchuñu kusasnu manbashinjutyu‟ mitya.Item La construcción de la vivienda ancestral chachi en la comunidad Chachi la cooperativa de la parroquia Telembí, cantón Eloy Alfaro, provincia de Esmeraldas(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Acero Añapa, José Pedro; Tapullo Merchor, CarlosENTSA MI`KE`MIJANU TAAWASHA YA’TEMA “YUMAA CHA’YA KENU COOPERATIVA KAAPEBULUNU, YUJPENSAKAYAVE LALA’KASPEE KUINDA, LALA’KASPEE CHA’YA DEMAVIYAINTSUÑU’MITYA. KASPELAYA LALA’APALA URA’KENCHUMUDEEÑUVE. IYAA UNIVERSIDAD CUENCAHSA KIIKA KERENTSU’MITYA, MAMI’KEMISHTINU PENSAGINTSUYU, LAACHI YU’URAREN MA DEMANVIYAINTSUÑU’MITYA. KASPEEYA KINTSUMI KATAATYU, TINCHI JAKI, TE’CHUWA JUDEESHUJUNTSA, TSE’MITYA MAMI’KE’MANGATAÑU URAVE. KASPELEYA UÑI, MIRUKUBAI CHUMUDEEÑUVE, CHAIBAIN DECHUVE.CHA’UÑI CHACHIITALAYA MANDANGIMUWAAÑUVE, TSEIMIN FIRU’KIMULANUYA ASTEKIMU, VEE MATSAIMULANU, PAI SUPUKAMULANU, BULUUTALA MATSAIMULANUBAIN. MIRUKU SHAMANYA DEDILUNMALA URA’MANMUVE KEETADI’KEETU TICHI TSAIÑUBA.Item Contaminación de los desechos sólidos en el Río Cayapas, de la comunidad Santa María, parroquia Atahualpa, cantón Eloy Alfaro, provincia Esmeraldas(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Candelejo Tambonero, Alfonso; De la Torre Catucuamba, Segundo FelicianoItem Los instrumentos simbólicos de la música tradicional Chachi, del cantón Eloy Alfaro y provincia de Esmeraldas(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Acero Estupiñan, Bagner; Cimarrón Tambonero, Luis Antonio; Ceballos Calafi, Raúl ClementeEntsa taawasha kekendetsaashu juntsa lala chachilla naakenchu‟ba entsague kenchumu deeyu ti‟ kuinda kenu tijtaa tsangue piiken detsuyu, tsangue‟ mantsa chachillala, lala‟ uukeraa kenchuñu kusasnu bale kuren detyu, challa awamu kailla judeeshu jutsa demanbashiindetsu, veela‟ kenchunu kusasnaa yuj urave tindetsu. Tsaañu‟mityaa lalaya tsandindetsuyu, chahillanu laachishu juntsa laachin juunu, veelachinu kera‟ kenchunu jutyu, laachibain tsaren bale tinu, naa veelanu bain kuinda ketu lalaya ura kusas tene ken chunamu deeyu ti‟ kuinda kesnenu deju‟ mitya, entsaa paatenu yumaaren tsangues nenuu juren challa naamuba tsangue pensa ketyu‟ mityaa tsaguetyu deju, tsaaren lala juntsanu mija‟ kiika keren tsu‟mityaa tsanguendetsu. Tsai‟ kailla mantsa rukuulala judeeshu juntsala, kiika mijtu chachi jude‟ mitya fibalala naadetiñu bain, naadekeñu bain tsai detsami jandetsu, yaichiya vee kusas kata‟ mitya‟ yuj urave tindetsu, tsenmin lala‟ kenchuñu paate urajtuve, mayujpeyaave tin detsu. Entsague tyashi‟ keras nendu chachillanu pure‟ tenbiya‟ katawaive, taawash kensha putu tenbiya kendun tsandin depu, entsa rukulala naa nuka‟ basaba chudenave. Tsaaren lala‟ jungaya mantsa chachi yapa rukuula lala kaspele naaken chumu ju‟ba juntsa kendechu, kaillalanu bain mijakaa detsu, lala‟ uukeraa kenchuñu kusasnu manbashinjutyu‟ mitya. Kaspele 60, chiren lala‟ chachilanu jayu jayu vee chachilla janchiren veeve kusas dekinmala engu chumulabain vera‟ deka‟ jinchin challa yumaa depiyaindetsu, tse‟mitya lala manbirenjutyu‟mityaa entsa taawasha kindetsuItem Juegos ancestrales de la nacionalidad Chachi(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Tapuyo Añapa, Alberto; Caicedo Añapa, Leonardo Angel; De la Torre Catucuamba, Segundo FelicianoCha’ pebuluya, chaiba kaspele rukula naake aikimu deeñuba chaiba tsanguen dechuve. Matyu naa jundaa dechu’ba junga tie inuu juñuba juntsangue’ sunden dechuve. Entsangue kailla de aikes netaa naa bibu’ kinu bain, naa kemijanu bain demijave, tsejtaa maalliba ura’ chumijanu, enguya naa tibama juuñu’mitya, firu’ cusas, yalaa pishullanguinu bain, naa chinu lunu bain, naa jendaa nenu bain, naa pi alla mi’kenu bain, naa kiya wajnu bain, naa panda tengaanu bain demijala supulaya. Entsa taawshanu aikenu paate vera’ vera’ juntsaa kailla naa uwanu de’aikinu detya’ba aikimu deeve, naa añuñula bain, naa aawala bain, tsenmala naa rukula bain lekanu uwanuya ya’ kaillaba aikimuwa dee, naa unnalaba bain Kailla añuñushu juntsaa kaillaatala aikinu jula, tsaaren deawashu juntsaa pannalaa unnalaba aikinu jutyu, aikikaatyulaa, tsanguinmala jeke supukachu dee ti’ mityaa tsadeeve, naa katyu’ bain apa miyajtu na bain vinu jula, wajkayiren. Veelanu mijakaanu kaspele titi aikimuwa deeñu bain juntsa depiike’ kayu, tsenmala cha’ kailla, naa unbeena, naa supu na’mala aikinu detsu. Entsa aiju paate mamija’ chachillachi bale manguranu detsuve. Mantsa aiju naa yasha bain naa pisha bain, naa mandinbupu shuwa jañu bain, kujtu’mitya shilla’ paijmu dee, tsenmala pi ejnu uwatalaa tsamantsa aa tsala bain detanave, chaallichi niipenu aikinu, naa chitala bain, naa jeenbasha pumulaba bain. Entsa taawasha juushu juntsa entsa aiju paate dekave, tsenmala mantsa naa chaikama bain aikimu deju chachilla, naa challaya ura sapukaa aikimu deeñu bain, naa tyaapachi aiju sapuka bain aikindu bain. Naa chachilla naake aikimu deeñuba bain jayu jayu depirendu bain.Item La lengua, elemento de la vida de la nacionalidad Epẽrarã(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Chiripua Mejía, Wilmer Andrés; De la Torre Catucuamba, Segundo FelicianoNacionalidad Epẽrarã, lengua siapedee, cultura, vida, elemento, diálogo, sabiduría ancestral, principios, comunidad, origen, pérdida, tecnología, sociedad, resultado.Item El matrimonio tradicional en el pueblo Chachi(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) De la Cruz Añapa, Alfredo; Tenorio Chapiro, Luis; Ceballos Calafi, Raúl ClementeChachilla kasaa ideishu juntsaya Dyusapa' ajuunu ura' iiñuu juuve, tse'mitya chachillachila juntsa nebaade jutyu, matyu kuusa tyulla kaañuu, tsenmala yabian uutyanutsu. Entsa mundu puka juushu juntsa dyusa' tyaapanaa tsuve, tse'mitya lala ujcha detiyanmalaa tyaapanu tsunu adyu tiyaiñuu lala entsa juushu juntsa dekeñun: naa ne nepa'kerake, veta'-veta' chirinditina'ba, ne anbu kuinda kedekishu juntsa juula, ne tarange, chachi fike (tuteke) dañu ketu, vee matsainu juushu juntsa bain, matyi kumuinchi urajtu tene judeeshu juntsa dekenmala lala'tu Dyusa' tyaapanaa tsu'mitya, adyuwaa detis, matyu kayu vera ti dekeñubain, tse' lala chachillalaren tu akawangendetsu. Adyuñu'mityaa tyaapa jullu jullu kaamaa detis taaju tyatu, tsenmala laachiya juntsa kala jelekengentsu, naa shuwa pi debu'wareke'ba tsangemu, dishpajtya'kera tsatsaimu, tsaintsunmala tsaa chachilla mantsa peya dejashu juntsaya depeyaimu deeve, kvb. Tsaañu'mitya chachilla kasaa de-inmalaa ura' mandimu, matyu tsadeimala yachiya mika ura, tsadeinmala tyaapa ma ujkaamuve de, tse'mitya uutyamu Dyusapa. Tsaa pensadeju'mitya chachillaya kasaa imu pude deju, ura'chunu, firuita chunjutyu, naa ne supu mavelaiba injutyu, me vee matsaita nenu bain jutyu, supula tenbuka juuñuu, unbeerukulaya jenana juuñuu. Panmalaya ma lura juuñuu unbeeruku ya' shinbuba. Tse'mitya enu jayu chachilla naa-itaa kasaa imu deeñuba juntsaa enu pillave.Item Miruku Chachi. El hombre sabio de la nacionalidad Chachi(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Añapa de la Cruz, José; Estupiñan Añapa, Luis; De la Torre Catucuamba, Segundo FelicianoUrama patiñuya, miruku palaa juushu juntsa entsanditundive “ruku mii”. Yumalaren chachilla‟ kejtsapaatala mirukuya tsana‟ ne dilu deiñu bain, ne aamabi tapadeiñu bain, ne pensasha dilu deiñu bain yaa ura‟ manmuve. Entsange‟ kuinda detyashi‟ keeñu ura uwain chachi tinu chachilla‟ paatala, entsa mirukulaa, naa ne diipapa detyañu bain chachillanu ura‟ manmu dechuñuve. Yalaa ti dii peyan juuñu bain, demajuka‟ ere‟, firu‟ ken diipeyalanu de‟jui_eraa tanamu deeve. Mirukuya tibama demiive, naa kitaa chachillanu ura‟ mannu ju‟ bain, naa ma bulu chachimadedilu deeñu bain yaa ura‟ manmuve. Naa ne tapechi juu, naa serulanu demika‟ depake‟ ura‟ mannu ju‟ bain tsangemuve. Entsa tsange‟ detyashi keetu, unnalanu naa rukulanu bain kuinda dekeyu, ura uwain mirukula lalanu la‟kan chumu deeñuba, naa chaikama bain.Item Mitos y leyendas de la nacionalidad Chachi de la comunidad Rampidal perteneciente a la parroquia Atahualpa, cantón Eloy Alfaro provincia de Esmeraldas(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Añapa de la Cruz, Manuel Antonio; Añapa Candelejo, Juan Manuel; Tapullo Merchor, CarlosLala, kumuinchi tinbu kuinda meedi' piikenu tenñu Rampidal cha' chunu tenasha dejiyu, matyu kuindachi tene kedekive lalanu, malliba pilla detanatyu. Kuinda dekekare' demeedinmala lala Tutsa'sha chutu kuinda faawaañu tene juuve junga chutu tyenaajuwa pasa imuwa deju'ba, matyu yumaa kuinda deetennan chaibain manbashajtuve. Chachillaya vin-ge' ji' chachi detuke' tu katyu deeyu, tsejturen laabain lalanu dekeshu juntsaya ne yaichin ikake' chutyuwadeeyu, lalaya aa-mirukuwa chachiwade'mitya, tsaa juieranchin vee ke' me ee-ee kemu deeyu, mirukula jumaa tinbunuya feete deeve, tsa'mitya naa yala jandetsunuya mirukula dewandinmalan veemujti miji-mijiimu deeyu, kayatyu deju lalaya. Yalanu detu'nu tenshu juntsaya, laachiya mirukulan mika deju. Cha' tinbu kuindaya jayu uira tsaa pasa indetyuba pupalaa meete, tsaju' mitya jayu narain aseeta ityu, tsadeinan u tsa-indyulaaba ne juumete pensa, narain demijanu tenshu juntsaya, nara uinda dehiikare kenu deju detyashi' mi'ke' keetu, tsangendetyuya laachi kuinda narai pillanjutyuve. Naa mika entsa taawasha naara jutyu'bain, tsantsaya mijakaantsuve mulaa menestendyatuya lenge' mijanu detsu.Item El nacimiento ancestral del niño chachi(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Sannicolás Tapuyo, René; Cevallos, Raúl ClementeKamain na demangave kuinda mijaishu juntsaya, deseranda tsaindeju, rukula depeyanmala Yalaa juntsa' machundeju. Entsa Ecuador tunu chachilla puredenayu, pure' vee-vee chudena. Cha' kuepuren vera'-vera' dechutyu, naa panda paatechi bain tsaren vee-vee fimu deju, naa en jalli, palaa, ya juula, tsenmin manbarejuu kusasnu keengetyu, vee-vee kusasnu keengemu deeve. Tsaaren enuya na kanu paatena pakeenu juve, cahchilla naaketaa na kan chumu deeñuba: kayu kayaindyu, kayañu, uara bene nai awamu deeñuba. Chachillalaya supu shinbu na kityanmala, unbeeruku bain tsaa ya' shinbu dejtelanu nai chuñuna yabain tsainu, parejuren kityavete kekiñungimu, ya' benesha chudinu ju, tsenmala ya' jandalaa ya' shinbu mi'dinu ju. Nanu parejuren waishkemu deju, tsaaren jayu jayu awanchiren develanu tsuñaa, supuna'mashu juntsaya ya' ama tyee talamuuñuba tsenmala ya bain juntsangeve'ndun maalli pude detiyaimu, tsenmala unbeena bain unbeerukula' tsaawashashaa lluudimu.Item Plantas medicinales en la comunidad Chachi de playa grande y su aplicación en la medicina ancestral(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Largo Añapa, María Lola; Melchor Añapa, José Manuel; Aguilar García, María LeonorEntsa taabasha mitya deke‟ shu juntsa Aatsalaa‟ chullanu tape paate‟mideñuba mijanua dekiyu, shejtu pebulunu chumu chachillanu depake‟ meeyu,jayu tape,paate aseeta julanu demi‟kiyu, mirukulabain, tsague‟ taa demijayu naade ñuba, tape kumuichi dilupaate ura‟manmuñuba dekatayu. Lala' tape uju makantsumibain demakee mijayu, manen pengumachibain, basuchibain.Teba‟juuchibain, Piñi defañu kuraguintsubain, presión aakadyupuñu pele‟puñubain kura kintsumibain, culesterul chibain llurichibain nechichibain, purgantechibain, takutaku kiyanchibain lala ajkasha mabitsa tsumibain,pindebain. Pinde juushu juntsaya laala‟chachilla mediku timu deeve, tsenmin ama kumu, maishturu kuumu deju‟, nenña tsade tin, mediku tilaa ura‟manmuñu‟ mitya, ama tilaa kuidaguimuñu, masturu tilaa. mijamu ñu‟mitya, tsenmin mirukula entsachi kepu‟ katamu deeve tiche diluñuba mijanu y kuinda kemudeeve. Kama kusas mijalaya, kayu, tape aa menesteki kimudeeve chachilla telele, puka, llullu, chuwa. Entsalaya den meneste kidyu deeve, rukulan tape kera deeve tsenma kaillalaya kera‟ detuvee lala miñu kusas kuida kiñu uraveeItem Reglas y normas de comportamientos de la nacionalidad Chachi de la comunidad de San Salvador, parroquia San Gregorio, cantón Muisne, provincia Esmeraldas(2013-11-11) Añapa San Nicolás, Jorge Domingo; Simarrón Sánchez, Pablo; Sandoval Añapa, CorneliaCha'kaspele naakenu deju´ba demanbiyaintsuve challa tinbu talaya, vee chachilla naekemu deeñuba juntsa tene aa mijaindetsu. Naa kiika keenu yasha ne'bain junda ma-aba cha'paate mijai' muishchi tsaa universidad akawangemu deju, tse'mitya vera tene mijaindestu lala' chachilla, vee kusasnaa kayu aa mutyandetsu, juntsalanaa kayu mi'pele tyandestu, juntsa'mitya uwain lala'aa-apala kaspele naakemuwa deeñuba demanbiyaintsu. Lengeshu juntsaya entsa kiika pillanu chachilla naake kavitu ke' tse'waamu dejuñuba juntsa tene katarekenu dejuve, naa sepu pullatala pu' kerake, aste juula, tsenmin naa muuta bain. Entsa judeeshu juntsala chaitala Uníba detiyataa peletu juñuba tse'waa-waa kemu deeve.Item Técnica de la pesca tradicional Chachi, en el manejo sustentable de los recursos acuáticos,de la comunidad Pintor, parroquia San Francisco, cantón Eloy Alfaro, provincia de Esmeraldas(Universidad de Cuenca, 2014-11-11) Añapa Añapa, Luis Marcial; López De la Cruz, Fernando; Tapullo Merchor, CarlosItem La toma de decisiones y la administración educativa(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Cimarrón Largo, Fernando; Ortiz Martínez, Walberto; De la Torre Catucuamba, Segundo FelicianoEntsa taawasha kemiya lala‟ kiika keewaanu tenanaa “José Donato Acerubie” junu mumumin santa maria chachi , parroqia Atahualpa bain, canton Eloy Alfaro bain, provincia de Esmeraldas bain entsalaa yai bain de keenave entsa paatenu pudee dekuve naa ura‟kindetsuñuba lala‟kiika keewaanu tenanu kumuinchi de buudtitaa entsa paate peepu‟dejindetsuyu, enu naa padre famillala bain de wa‟ditaa entsa ke‟jindetsuyu kaspeleya entsaa ke‟jikaatyuware‟mitya ura‟ takatyuwaawe, deechu‟shilli takaatyu maalli maalli juukayawaawe tsa‟mityaa laachi kailla faata dejuwe. Entsa taawasha pen pensa ke-era pillawe main yaa lala‟bale rukula kiika keewanu tenanu naa ke‟jindetsuñuba juntsalanu ke era tsenmin challaa uñi bain pure‟nape faawaa kewe juntsanaa lala shiidi‟jikaanu jukeewe ura‟mandirenu. Bale rukula ura‟tandyaa de jutyu‟mitya naa naaju kusas talaba yalaren kenu pensajuu saju‟mityaa ura‟kityula naa ti kusastalaba yala‟pensa faata‟ke erela kumuinchi wa‟di‟kityu de‟mitya entsaa tene den kataranysu.Item Uso de técnicas y prácticas culturales de cacería de los habitantes de la comunidad El Encanto y su incidencia en el equilibrio ecológico(Universidad de Cuenca, 2013-11-11) Añapa de la Cruz, Germán; Cimarrón Largo, Mariza; Sandoval Añapa, CorneliaEntsa taawasha juushu juntsa, naa ketaa lala´ chachilla El Encantunu chulla alla ka´finchumu deeñuba, juntsa paate mijanu juve. Tseinmin kaspee ajke´rukula naa naa ke taa alla ka´fin chumudee ñuba challa tenganmala, juntsaa paate juve. Chai bain mantsa ruku chachilla de chuve kaspele naa ketaa alla ka´fin chumu deeñuba, naa mika chií de iitsuñu bain. Entsa chachilla ya´palaba bulu chumulaa chai bain tsanguen de tsuve. Tsein mala mantsa ura kaspelee nana ketaa tsangui mudee ñuba juntsa kindetyaa, challaya neenguelaa tinaajuwa kimu deeñuba juntsaaya kende tsuve, tsaren juntsa jushu juntsa chií chumulanu vera´kiintsuve naa ishuwa juula´vaasa. Kayu najuwa den kemu deeñuba entsa tinbutala alla ka´finu, tsan guen jutyuu kusasba de kikindetsuve. Vale lachiya tsanguenu jutyunuren. Tse´ mityaa naa juwaa kayu te´kamistinuñuba jutsa kii de kive. Juntsa pai miñu alla ka´finu juñuu jushu juntsa uraj tuve pebululachi vale pumulachiya. Pure´firu´kusas kimis tikin tsuñu´mityaa jutsa tenatala. Tsain tsuñu´mitya pebulula de wajdi´ kumuinchi tsamantsa kin jutyu de pave. Naa mika alla ka´ finu ju´bain ura´ka´fikenu palaa ya dekive
